Precisering av undersökningsproblemet

Vad ska studeras?

Syftet med denna undersökning är att som dold observatör undersöka hur jag som städare blir bemött av dem jag städar hos. På detta sätt vill jag få reda på vilken social och samhällelig roll en städare har, liksom vilken status städaren har i förhållande till andra. Det jag har observerat hos personerna jag städat hos är deras beteende som är riktat mot mig, till mig, för mig. Ett antal beteendevariabler har utkristalliserat sig allteftersom observationerna blivit fler, och till slut har jag koncentrerat mig på följande:

• vad de säger till mig,
• hur de säger det,
• hälsningsceremonier,
• responslöshet
• kroppsspråk, (här innefattar jag visslande, blickar, ansiktssuttryck etc)

 

Frågeställningar

Utifrån syftet har jag kommit fram till följande frågeställningar:

• Vilka ofta återkommande typer av beteenden/attityder mot mig som städare finns bland dem jag städar hos?
• Hur förhåller sig dessa tendenser till andra städares erfarenheter?
• Hur ser städarens rent praktiska situation ut, i fråga om eget rum/kontor, städvagnens och städskrubbens skick samt onödigt tunga och otympliga arbetsuppgifter?

 

Metod

Val av metod

Valet av metod är beroende av syftet för undersökningen. Jag blev, genom mina erfarenheter av de första dagarna i städyrket, intresserad av hur en städare bemöts, behandlas och också rent praktiskt har det på sin arbetsplats. Eftersom jag själv, genom en rad tillfälligheter, befann mig i en städares roll, såg jag min chans att själv utgöra "respondent" för denna undersökning. På detta sätt kunde jag få en bättre förståelse inifrån, istället för att som utomstående intervjua andra städare, och endast få andrahandsinformation om deras situation. Genom en dold observation går man också in i okonstlade sociala processer, och observerar människor i situationer de naturligt möts i. (Repstad 1988 sid 17)

Med denna motivering bestämde jag mig för att en dold observation var det bästa valet av metod för mitt metodproblem. Dock ser jag det som mycket betydelsefullt att få jämföra mina erfarenheter med andras i ungefär samma situation. Därför är den litteratur jag läst och som innehåller intervjuer med - och självbiografier av andra städare, mycket viktig för mig.

 

Urval

Jag har arbetat som städare under kontorstid på små, medelstora och stora företag / kommunala och statliga verk, i affärer, på dagcentraler, på dagis, skolor och bibliotek, samt med trappstädning. Att städa under kontorstid innebär att hela tiden befinna sig mitt bland en massa människor och att "städa runt benen" på dem. Ständiga möten med de som arbetar runt omkring sker. Det är bland dessa jag måste göra mitt urval.

Att observera alla personer som funnits runt mig, gick förbi mig etc på den arbetsplats jag befann mig på, var naturligtvis omöjligt. Särskilt som jag samtidigt exempelvis måste damma, moppa och tömma papperskorgar. Den urvalsgrupp jag därför koncentrerade mig på var de personer som jag direkt konfronterades med, i situationer där den sociala normen säger att någon slags interaktion ska äga rum. Exempel: då jag kommer in och ska städa i ett rum med en eller ett fåtal personer i (som inte är involverade i någon alltför intensiv diskussion), då jag möter någon i en korridor eller annat allmänt utrymme på en inte alltför stor och anonym arbetsplats, första mötet på morgonen etc. Dvs när det faller sig naturligt att hälsa eller småprata lite.

 

1. Kön och ålder

På de sammanlagt 22 ställen jag städat på har jag mött personer av båda kön och i "alla" åldrar. Det har inte varit min avsikt att jämföra mäns och kvinnors beteenden eller att undersöka någon specifik åldersgrupp. De beteenden jag har observerat har kunnat tillhöra vem som helst.

 

2. Observationernas genomförande

Observationerna har pågått under de 11 månader jag arbetat som städare. Vissa dagar har jag observerat och skrivit ned observationerna mer effektivt än andra, vilket jag anser som naturligt eftersom de pågått under nästan ett helt år. De kan då knappast vara lika oavbrutet intensiva som en observation som pågår under en kortare tidsperiod. En observationssituation kunde vara i allt ifrån några sekunder till ett par minuter. En observation av- och medverkande i en hälsningsceremoni" är över på mycket kort tid, medan det tar några minuter att städa ett kontor och samtidigt uppmärksamma hur personen vid skrivbordet agerar.

Jag är en "observerande" person av naturen, och varken jag vill det eller inte så observerar och analyserar jag ständigt personer och situationer. Jag är också dagboksskrivare sedan många år tillbaka, och efter bara några dagar i min nya profession som lokalvårdare började jag systematiskt föra dagbok över det jag varit med om/de observationer jag gjort under dagen. Detta medförde i sin tur att också mina observationer blev mer målinriktade än precis i början, då jag inte kommit på idén med dold observation ännu. Jag gick från en ostrukturerad observation till en mer strukturerad observation, om än med utrymme för nya aspekter.

En dold observation av den typ som jag har gjort går ut på att vara uppmärksam på ett diskret sätt, och att memorera det som är värt att memoreras. Jag väntade i regel tills jag kom hem med att skriva ned händelser och beteenden. Bara ett par gånger inträffade det att jag under en rast skrev ner något jag nyss observerat. Att minnas de situationer jag senare ville nedteckna var inga problem; det var oftast minnesvärda stunder, och inget som gick obemärkt förbi. Dessutom återkom samma beteenden regelbundet under min städperiod, och så att säga nöttes in.

 

3. Hur ska resultatet behandlas?

Det är svårt att mäta mina beteendevariabler. Det verkar också för mig meningslöst att beräkna någon slags interaktionsfrekvens i siffror. Hur många personer som hälsat på mig under en dag, hur många som undvikit min blick, hur långt mitt längsta samtal under arbetsdagen var etc, är för mig onödiga frågor. Förutom att jag tycker att dessa fakta skulle vara föga intressanta, var det också mer eller mindre omöjligt för mig, eftersom jag inte kunde ägna hundra procent av min uppmärksamhet på de beteenden jag mötte, med ett anteckningsblock eller bandspelare i högsta hugg. Jag väljer således att kvalitativt analysera och att i berättande form och ej i tabellform beskriva resultatet av mina observationer. "Kvalitativa approximativa mått beskriver på ett nyanserat sätt "det som finns" och bryr sig mindre om hur ofta det finns." (Repstad 1987 sid 12)

Efter att, något anarkistiskt, ha skrivit ned vad jag fått ut av en dags observationer, har jag delat upp varje observation i de olika beteendevariabler som jag redan nämnt: kroppsspråk, vad som sagts, hur det sagts etc. Genom att sedan granska, analysera och göra jämförelser i detta material har jag kommit fram till det som jag redovisar som resultat av undersökningen.

Analysen grundar sig på egna reflektioner samt jämförelser med- och ståndpunkter ur litteraturen jag läst.

 

4. Kritisk genomgång av metodens genomförande och tillförlitlighet

Vid vetenskapliga undersökningar är mätinstrumentets reliabilitet och validitet av stor betydelse. Reliabiliteten står för att mätinstrumentet ska ge ett stabilt och tillförlitligt utslag, utan slumpmässiga eller osystematiska mätfel. Validitet innebär att mätinstrumentet verkligen mäter det som avses att mätas. (Rosengren & Arvidson 1992) I en kvalitativ undersökning är det forskaren som är mätinstrumentet. Jag kan omöjligt vara lika objektiv som en linjal, en räknemaskin eller något annat kvantifierande mätinstrument. Som observatör av relationer och beteenden är risken stor för att egna värderingar och förförståelse lyser igenom. Jag har dock försökt kontrollera detta genom att dels jämföra mina egna slutsatser med den litteratur jag läst, och dels med att koncentrera mig på vissa specifika beteendekategorier, och att på ett så "objektivt" sätt som möjligt redogöra för dessa. Detta har jag beskrivit närmare nedan:

 

1. Reliabilitet

Om man gör en enkät- eller en intervju-undersökning är det andra som upplever något som man själv sedan undersöker som utanförstående. Som dold observatör är det man själv som upplever, sig själv som man "intervjuar" och sina egna svar som man analyserar. Det känns som om man är helt utelämnad åt sig själv, och många osäkra tankar far genom huvudet: "Tänk om bara jag och ingen annan skulle uppleva det såhär?" "Kanske fick jag inte alls den reaktion jag tyckte, jag är nog bara överkänslig" etc. På grund av dessa och liknande tankegångar, har den litteratur där andra städare berättar om sitt yrke, i form av intervjusvar eller självbiografier, varit enormt värdefull för mig. Däri har jag fått bekräftelse på att det jag observerat och upplevt inte har varit unikt för bara mig, utan att många andra i samma situation erfarit samma sak.

Att ha förutfattade meningar om det som ska undersökas kan påverka reliabiliteten negativt. När jag började min karriär som städare gjorde jag det inte, som jag redan nämnt, för att i första hand observera beteenden gentemot mig. Detta ser jag som en styrka. Jag hade således inga speciella förväntningar eller hypoteser om hur jag skulle bli bemött. När jag efter ett par dagar insåg att jag befann mig i en mycket speciell position, där människors beteenden mot mig många gånger var speciella, så var inte detta en framtvingad upptäckt, påskyndad av förförståelse och antaganden jag gjort om detta redan innan jag började jobba. Innan jag började mitt städjobb trodde jag verkligen att jag skulle bli bemött ungefär på det sätt som jag blivit bemött i andra yrkesroller. Att upptäcka att så inte alltid var fallet, gjorde mig i början förstummad!

Subjektivitet i vetenskapliga undersökningar är inte populärt. Ändå är subjektivitet ofrånkomligt. Beroende på valet av metod kan risken för subjektivitet dock variera. Kvantitativa undersökningar anses ha relativt liten risk för att forskarens subjektiva värderingar ska kunna påverka undersökningen. I den metod som jag valt är egna värderingar ofrånkomliga. Till stor del går ju en dold observation ut på att senare redogöra för sina egna upplevelser. Trots detta måste jag naturligtvis tillfredsställa datas reliabilitet.

Detta görs enklast genom att följa olika former av struktureringar och standardiseringar, gjorda efter samma regler som man följer vid intervjuer eller i enkätformulär. Här kan man göra upp en strukturerad mall med rutor som ska kryssas i då ett visst beteende observeras, etc. Detta slag av observationsprotokoll är mycket användbara då observatören ostörd kan sitta och koncentrera sig på det/dem som ska observeras, t ex i ett laboratorie eller som icke dold observatör i t ex ett klassrum. (Rosengren 1992 sid 183)

Att för mig på detta sätt föra ett detaljerat protokoll över observationer i samma stund som jag gjorde dem, var omöjligt i min situation. En dold observatör kan inte utan vidare dra sig undan för att anteckna. Om så sker kommer man snart få stämpeln på sig som någon som "smiter undan" och "har något för sig." (Holme och Solvang 1991 sid 128) Därför kan jag inte beskriva de beteenden jag observerat, i detalj. Jag har dock använt mig av någon slags strukturerad mall då jag observerat och skrivit ned observationerna. I och med att jag med tiden kunnat urskilja vissa återkommande beteendekategorier, har jag koncentrerat mig på dessa, för att sedan kunna granska dessa samt göra jämförelser.

 

2. Validitet

Mitt syfte var att undersöka hur jag som städare blir bemött och behandlad av de jag städat hos. Detta skulle göras genom att dolt observera deras beteende gentemot mig, vilket innefattar samtal, kroppsspråk och hälsningar etc. Med tanke på syftet har jag undersökt det jag avsåg att undersöka.

I en dold observation uppstår ingen forskningseffekt, vilket det nästan alltid gör i många andra metoder. Dvs att de aktörer som studeras beter sig annorlunda mot vad de skulle ha gjort om de inte vetat att de varit observerade. I en dold observation behöver man inte räkna med att aktörerna bättrar på sitt beteende eller blir fientligt inställda till observatören. Detta talar för hög validitet. (Repstad 1988 sid 23)

 

3. Generaliserbarhet

Vid en första anblick av mitt undersökningsproblem kan man lätt anse att min undersökning inte skulle kunna generaliseras till att gälla andra städare. Eftersom jag bara får reda på hur andra beter sig mot mig som städare, kan man tro att deras beteende enbart är avsett för mig, som en unik individ. Jag sänder ut vissa signaler, medvetet och omedvetet, som gör att andra reagerar på mig, på ett visst sätt. Därmed skulle de bete sig annorlunda mot en annan städare, med en annan personlighet. Till viss del måste man ta hänsyn till denna tankegång. Efter att ha konstaterat detta måste jag poängtera att undersökningen inte går ut på att observera hur andra bemöter mig som Josefina, utan att observera hur de bemöter mig som städare.

Hur ska man då kunna vara säker på att det är städaren och inte personen Josefina andra behandlar på ett visst sätt? Detta var ett stort bekymmer för mig ända tills jag städat på ett stort antal arbetsplatser och upptäckte att människors beteenden gentemot mig återkom på ställe efter ställe. Alla behandlade mig inte likadant, utan olika kategorier av personer och beteenden utkristalliserades, och på varje ställe jag städade på återkom personer ur dessa kategorier. Ex: "den visslande", "översittaren" och "den hjärtinnerligt vänliga". Detta var typiska beteenden på mig som städare, som jag aldrig så tydligt mött i någon av mina andra roller i arbetslivet.

Det stora antal arbetsplatser som jag städat och gjort observationer på, och där jag tydligt sett återkommande tendenser i en viss riktning, ser jag således som ett skäl till viss generaliserbarhet. Tack vare den långa tidsperiod under vilken observationerna pågått samt antalet städ- och observationstillfällen, anser jag mig ha kunnat sortera bort mycket av ovidkommande och slumpmässiga fakta. Exempel på ovidkommande fakta är reaktioner på mig som Josefina, tillfälliga reaktioner från andra p.g.a. en "dålig dag"/stress/försjunkenhet i jobbet, eller felaktiga observationer av mig p.g.a. en dag av samma slag. Man kan också tänka sig att jag som betraktare hade särskilda förväntningar på dem jag observerade, vilket kunde påverka tolkningen i fel riktning. Denna risk har jag dock tagit hänsyn till, och varit kritisk mot mig själv då jag observerat.

Ett annat tecken på att människors beteende gentemot städare skulle kunna generaliseras är den igenkännande läsning jag gjort om ämnet. I böckerna "Utan städare stannar Sverige" (1992) och "Att synas eller inte synas" (Tegner 1992) och "Rapport från en skurhink" (1970) berättar städare i alla åldrar och från alla tider om sitt yrke, och om hur de bemöts av dem runt omkring. Flera stycken, om än inte alla, av dessa städare har väldigt snarlika upplevelser som jag. För mig var det en mycket trevlig känsla att läsa om andra som haft liknande upplevelser som jag, som blivit behandlade på liknande sätt. Vissa personers erfarenheter kände jag igen exakt. Detta var förvånande även för mig, då jag många gånger tvivlat på att jag verkligen observerat och tolkat människors signaler "rätt".

 

4. Moraliska aspekter

Att observera någon annan i hemlighet, med avsikt att sedan skriva en rapport om det, kan anses vara ett moraliskt problem. Är det att kränka andra människors integritet att göra detta? Jag ska försöka förklara varför jag inte tycker att min undersökning innebär moraliska problem.

På de arbetsplatser jag varit har jag i första hand agerat städare, och i andra hand observatör. Jag tog inte jobbet för att kunna observera från första början, utan för att tjäna pengar. Därför anser jag mig inte ha "ljugit" om min roll som städare för arbetsgivare och kunder. Jag har heller inte fått tillträde som ny medlem till någon grupp, vilken jag sedan observerat i hemlighet. Som ensam städare, som städar på många olika arbetsplatser, står man utanför den grupp som de man städar hos ingår i. Således har jag inga gruppmedlemmar att vara illojal mot.

Det jag observerat är också ganska "ytliga" och officiella beteenden. (Om än packade med socialt innehåll) Jag har alltså inte som falsk medlem av en grupp tagit del av privata samtal eller grupp-hemligheter. Naturligtvis nämner jag inga namn på personer eller arbetsplatser, och ingen kan omöjligt känna igen sig i min resultatredovisning. Jag är inte ute efter att redovisa specifika personers beteende, utan att se om det finns någon speciell tendens på generaliserbart beteende, åt något håll.

Den tyske författaren Gunter Wallraf gjorde 1983 något som man kan kalla en dold - eller deltagande observation. Han maskerade sig till turkisk "gästarbetare" och tog diverse lågstatusjobb med syftet att undersöka och beskriva hur verkligheten såg ut "längst där nere". I sin bok skriver han något som belyser varför dolda- och deltagande observationer är nödvändiga, trots moraliska aspekter: "Nej, jag var förstås inte turk på riktigt. Men man måste maskera sig för att kunna demaskera samhället, man måste vilseleda och förställa sig för att få reda på sanningen." (Wallraf 1985 sid 10)

Nästa sida >>

© JÅ 1995-2008